Bra intervju med Sofia Arkelsten i Aktuellt.

28 oktober, 2010

Som SvD skrev på ledarsidan, om en socialdemokratisk riksdagsledamot hade varit på konferens med LO hade media inte brytt sig. Men när det gäller moderata riksdagsledamöter och näringslivet är det skillnad. Folkrörelser och intresseorganisationer som RFSU vilka ständigt behöver stöd och pengar är helt ok. Men kontakter med näringslivet är per automatik suspekt. Sofia Arkelstens resor verkar ha varit öppet organiserade och kända. För mig en springande punkt. Alla makthavare har nätverk, öppna och dolda. Vilka hemliga kontakter finns, sådana som vi inte känner till? Det kan handla om sambo-förhållanden, släktförhållanden, vänskapsförhållanden. Eller sektliknande kontakter med gemensamma hemligheter, sådant som man inte kan tala högt om, där någon kan påverka nästan som utpressning. Där kan otillbörlig information påverka makthavarna utan att vi någonsin har en aning om det. Det är de hemliga, okända nätverken och påverkansförhållandena som är farliga. Därför är det bra att media har tagit upp Sofia Arkelstens resor. De är öppna och kända och hon kan inte agera otillbörligt så att dessa företag får någon fördel. Snarare tvärtom efter all bevakning.

GöteborgsOperans Sunset Boulevard helt underbar!

17 oktober, 2010

Gunilla Backman gör en enastående insats som den sorgliga och farliga huvudpersonen Norma Desmond. Musicalen, storyn, skådespelarna/sångarna, dansarna, kläderna och den stora professionella orkestern. Allt var bra. Grattis Göteborg att ni har den här musicalen i er stad. Jag skulle gärna se den en gång till för att ta in alla detaljer. Huvudpersonen är f d stumfilmsstjärna. Ljudfilmen gjorde henne passé. Hon bor ensam med sin butler i ett dyrt stort dystert hus på Sunset Boulevard i Hollywood. De lever i en bubbla, och tar inte in dagens verklighet. Butlern skriver beundrarbrev till stjärnan, för att hon ska hållas på gott humör och hålla drömmen om att komma igen som superstar femtio år gammal. Att hon fortfarande inte kan tala eller sjunga tar hon inte in. Att konkurrensen är helt annorlunda vägra hon också att se. Genom att betjänten är medberoende, som en alkoholisthustru, kan de fortsätta sitt förljugna liv. Tills den unge författaren med framtidsförhoppningar i ett stenhårt Hollywood råkar komma förbi. Väl spelad av Jonas Eskilsson. Mötet med verkligheten blir skoningslöst. Sorgligt och lärorikt. Också vi människor av idag kan vilja förtränga verkligheten ibland när den är för brutal mot självbilden. Jag och mitt sällskap var rörande eniga om att det var en helt fantastisk afton.