Politiker sparar på underhåll av järnvägarna

27 oktober, 2011

Vi passagerare började prata med varandra. Jag hade trevligt samtal med Peter Örn, tidigare fp, som jag har känt jättelänge. Vårt tåg var planerat att komma till Stockholm 23.55. Vi förstod att det skulle bli sent. Och kallt. Peter hade morgonmöte kl 07.30.

Till sist kom en buss. Vi fick plats på den. En tågvärd åkte med i bussen. Vi började tala med en kvinnlig säljare av sjukvårdsutrustning. Trevlig. Hon reser tre dagar i veckan med SJ. Talade också med en ung man som säljer larm till hem. Han var en bra säljare, och berättade att han själv har larm i sin lägenhet. Säkerhetsbranschen är en framtidsbransch i tider med många inbrott.

Framme i Vingåker. Stängt stationshus. Fick inte sitta kvar i bussen. Inget tåg på spåret. Jättekallt. Men vi piggade upp oss genom att tänka att det inte regnade och att vi inte har översvämning som i Bangkok. Heller inga krig som i Libyen.

Tågvärden berättade att en ensam person på ledningscentralen verkade ge motstridiga order. Det tåg vi skulle gå på, stod kvar på en annan station och hade ännu inte börjat åka dit där vi stod. De fick hela tiden olika information. Tågvärden sa att under hans 28 år på SJ hade han aldrig upplevt en så tokig samordning som denna kväll. Han bad om ursäkt, och alla passagerare kände sympati för både honom och hans kvinnliga kollega. De ville också komma hem.

Så småningom dök tåget upp. Då hade vi alla fått många nya bekanta i den iskalla natten. Ganska trevligt faktiskt även om vi frös. Men det nya tåget var lika kallt som utomhus. Iskallt. Tågvärden dukade upp snacks, kaffe, läsk och te. Själv ville jag bara sova. Men det var svårt när det var så kallt i tåget. Tyvärr hade jag en tunn kappa. 

Klockan 03.00 var jag hemma i sängen. Stelfrusen och svårt att somna. Hade möte på jobbet tidigt på morgonen.

När det är stopp i Hallsberg ungefär en gång i veckan undrar jag varför politikerna och Banverket inte reparerar mer. Måste kosta massor med alla dessa stopp. Hur går det med miljön när människor börjar flyga istället för att ta tåget. SJ kan inte lastas för Banverkets missade investeringar. Ytterst är det politikernas fel.

Motståndets tid går på biografen Sture i Stockholm

21 oktober, 2011

Filmen försöker visa Gudruns utveckling till iskall rättshaverist, samhällsomstörtare och mördare. Andra världskriget och USAs krig i Vietnam påverkade. Universitetsungdomar som ville förändra världen. Först inom ramen för socialdemokratin, men snart helt utanför lagens råmärken. Gudrun växte upp i en fattig prästfamilj med sex barn. Hon var den intelligentaste, men också svåraste sa hennes pappa. Bara Gudrun fick studera vidare. Hon ”kostades på”. Gudrun lämnades bort till en amma som liten. Hon var arg för det. Påverkade det, undrar jag när jag ser filmen. ’

På universitetet träffar hon Andrew, son till en nazistisk författare. Ett omaka par som ger sig in i förlagsbranschen. Tidvis stormigt förhållande. Andrew är ibland öppet otrogen. De engagerar sig alltmer i vänsterrörelser. Träffar andra arga universitetsungdomar som vill förändra världen.

När Andreas Baader plötsligt dyker upp förändras tillvaron radikalt. Han har suttit i fängelse. Han hånar de andra för att de bara pratar. Ingen vågar agera. Han är karismatisk, utagerande och utmanar. Den tändande gnistan som får Gudrun att lämna man och son. Maken tar ensam hand om sonen. Blir missbrukare, kastar ut möbler på gården. Blir avbruten när han ser ut att vilja kasta ut sin lille son genom samma fönster. Blir tokig, åker in på sinnessjukhus.

Gudrun blir den iskalla mördare vi är vana att se på TV och filmer. Tillsammans med Andreas Baader bombar hon varuhus, rånar banker, kidnappar människor. Sitter i fängelse, är ute, åker in i fängelset igen. Gudruns bror hänger sig. Gudruns älskade lillasyster Ruth hittar brodern. En tragedi för den lilla prästfamiljen och en tragedi för hennes make som till sist begår självmord.

Hur är det möjligt att vackra unga smarta Gudrun Ensslin blev en mördarmaskin? Filmen svarar inte på den frågan. Själv tror jag att en avgörande faktor var mötet med Andreas Baader. Hade han inte dykt upp hade hon fortsatt arbeta i förlaget tillsammans med maken. De hade vänstersympatier, men hade nog inte övergått till att bli regelrätta mördare utanför samhällets ramar. 

En karismatisk människa kan göra skillnad, antingen det handlar om en entreprenör som bygger upp ett företag, eller en psykopat som får med sig andra i en värld med egna regler. Sonen Felix är idag 44 år. Båda föräldrarna dog. Hur kunde det gå så illa?

No text enterd, enter text here

Kommando Baader Meinhof var en obegriplig händelse i Tyskland på 70-talet.

13 oktober, 2011

Hon och de andra revolterade mot det tyska samhället och hela världens orättvisor. De sköt kallblodigt ihjäl människor och utlöste bomber.  Motorcyklister sköt ihjäl statens tjänstemän bl a en åklagare. De kidnappade arbetsgivarorganisationens högsta chef, krävde att deras egna skulle släppas fria från fängelset. De rånade banker, ockuperade tyska ambassaden i Stockholm, kapade flygplan. Samarbetade med gerillarörelser i Afrika. Extremt otrevliga personer som stod över alla samhällets lagar, men samtidigt blev väldigt upprörda om någon gjorde något ont mot dem.

Jag tänker att människor i grupp under fel ledare kan bli fruktansvärda. Det hände under Hitler, under Stalin, under franska revolutionen, i Libyen och i Zimbabwe för att bara nämna några aktuella exempel, Vi talar om att lära av historien. Hur är det då möjligt att samma sak händer om och om igen? Det finns alltid nya, unga testosteronstinna män och deras kvinnor. De vill förändra världen och går överstyr. Det var en otäck film. Jag satt kvar framför TVn och undrade hur det är möjligt att människor blir sådana. De förstör och går till sist under själva.

Filmen ”Motståndets tid” har just haft premiär på biografen STURE i Stockholm. Handlar om Baader Meinhof. Den tar upp hur det kom sig att ungdomarna gick över styr, förklarar varför de blev tokiga. Inser att den filmen måste jag faktiskt se.

 

 

Långsiktig lönsamhet och socialt ansvar ger bättre vinst och arbetsglädje

7 oktober, 2011

 Ett industriföretag i Indien startade skola för kvinnliga ingenjörer. Det ansågs vara ett okvinnligt yrkesval. Genom långsiktigt arbete utbildade sig fler och fler kvinnor till tekniker och ingenjörer. De fick välbetalda jobb. Nu har den Indiska staten tagit över skolan som fungerar jättebra. Microsoft startade också en dataskola för fattiga i Indien. De samlade ihop gamla datorer och lärde människorna att använda dem. De fick ett datakörkort, och kunde sedan komma in på arbetsmarknaden. Microsoft fick gott rykte i Indien, fler människor fick jobb och de anställda kände stolthet. Det var en positiv spiral.

I boken “Higher Ambition – how great leaders create economic and social value” beskrivs forskningen. Den bygger på samarbete mellan Chalmers och Harvard.  Professor Flemming Norrgren, Chalmers medförfattare presenterade sina erfarenheter.

Seminariet kombinerade forskning, och workshops där deltagarna samlades kring runda bord och diskuterade.

Redan på 80-talet talade IHR, där jag studerade, om företaget som god samhällsmedborgare. Idag hör vi om socialt engagemang, miljöarbete, omsorg om utvecklingsländer och liknande. Samtidigt skriver affärspressen mer än någonsin om kvartalskapitalism och kortsiktig lönsamhet.

Därför blev jag glad över seminariet och den presenterade forskningen. Det kändes angeläget. Alla företag måste vara lönsamma, men de visade att det går att kombinera lönsamhet med socialt ansvarstagande.