Individuella löner vapen för jämställdhet enligt Annika Elias, ordförande Ledarna

21 mars, 2012

I Ledarnas årliga statistik över nästan 67 000 svenska chefslöner ser de att kvinnornas medianlön är lägre än männens – 36 800 kronor i månaden jämfört med 38 500 kronor. Statistiken har tagit hänsyn till att kvinnor och män är chefer i olika branscher, har olika antal underställda, olika utbildningsnivå, olika befattningar och olika ålder. Därför drar Ledarna slutsatsen att förklaringen till lönedifferensen finnas ute på arbetsplatserna.  Det finns många branscher där lönerna höjs lika mycket för alla oavsett prestation. En lösning är individuella löner istället för jämställdhetspotter eller statliga åtgärdsprogram vilket flera fackförbund föreslår. Den som satsar mer kraft och engagemang ska ha mer betalt. Statistik från Saco och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering bekräftar det här. 

Läs hela artikeln här

Medellivslängden för kvinnor verkar minska

13 mars, 2012

Forskarna tror att det kan bero på stress. Det vore intressant att forska på om kvinnor har lägre stresströskel än män. Jag har läst att kvinnor blir stressade när relationer ställs på prov. Om det då är stökigt både på jobbet och hemma, finns möjligheten att det tar mer energi för kvinnor än för män.

 Därför borde det vara extra viktigt för kvinnor som vill satsa på både familj och karriär att välja en jämställd man. Tycker att det verkar som om yngre kvinnor gör den typen av kloka val. Det är också positivt för männen som får chans att till exempel dela barnledigheten. För inte alltför länge sedan hände det att kvinnor inte ville dela med sig av sin barnledighet.  

Läs mer här

Svenska läkare är sämst på kommunikation med patienter

5 mars, 2012

Mitt förslag är att ändra antagningssystemet. Kombinera betyg med social förmåga. Gör intervjuer. Säkra att den blivande doktorn kommer att trivas med att möta patienter.

Jag minns en släkting med hjärtproblem. Efter allehanda undersökningar kom ett brev från sjukhuset där ansvarig doktor skrev att ”patienten är färdigbehandlad”. Några veckor efter det meddelandet gav patienten upp. Han dog. De veckorna talade min släkting ofta om doktorns uttryckssätt; att han var ”färdigbehandlad”. Han var stressad över det. Min gissning är att ordvalet gjorde att han tappade allt hopp. 

En ung student förklarade nyligen sitt val av utbildningslinje. Han utbildar sig till forskare inom medicin. Många läkare blir i slutänden forskare, antagligen för att de tycker det är roligare att forska än att träffa patienter. Den här unge mannen hade först tänkt bli läkare. Men efter sommarjobb i butik med mycket kundkontakt insåg han att han inte ville ha patientkontakt. Det påverkade hans val av utbildning. Hur många unga personer är så insiktsfulla? Kära utbildningsministern. Här finns möjligheter till bra förändringar – ta hänsyn till social förmåga vid antagning av blivande läkare.

Onkel Vanja på Stockholms Stadsteater

1 mars, 2012

Två syskon har ärvt en gård. Av någon anledning låter sig ägarna och deras mamma hunsas av en dryg professor som inte äger gården. Han har tidigare varit gift med dottern i huset. Professorn får löpande pengar från gården. Varför, undrar jag som åskådare. Han kommer, parasiterar och stör den vardagliga lunken. Säger nej till glädje och musik. Kräver att traktens läkare ska komma och behandla hans gikt. I släptåg har han en ny ung hustru.

Professorn tillåter sig till och med att föreslå att gården ska säljas. Han har funderat och kommit på att avkastningen från gården är låg, lägre än räntan på de pengar som vid en eventuell försäljning skulle kunna sättas in på ett bankkonto. Räntan från de pengarna skulle då kunna tillfalla professorn och hans unga vackra hustru. De skulle kunna bosätta sig i Moskva och dessutom skaffa ett sommarställe i Finland. För mig är det en gåta att professorn kan föreslå en sådan lösning. Huset är inte hans. Men han förväntar sig att få räntan på pengarna vid en försäljning. Kanske han också räknar med att få hela försäljningssumman. Alla trasiga människor som nu huserar på godset skulle bli hemlösa, något som Onkel Vanja påpekar. Professorn blir sur över att hans förslag inte godtas med entusiasm.

För dagens ungdomar som är uppkopplade hela tiden är nog skildringen obegriplig. För mig känns det osannolikt att professorn tillåts hunsa med familjen som bor på godset. Att de skickar honom pengar, att de läser hans ointressanta alster. Uppenbarligen var bildning något fint på den tiden. Så fint att professorn tillåts hålla husets ägare nästan som slavar. Jag leker med tanken om det hade varit möjligt för en kvinnlig professor att agera likadant. Men det fanns nog inga kvinnliga professorer år 1900, så frågan är hypotetisk.

Jag tyckte mycket om föreställningen. Inser att vi har det bra i Sverige ungefär 100 år senare.