Påfågelstricket

31 juli, 2012

“Påfågelstricket” Hur man håller en lugn och självsäker fasad. Breder ut sina stjärtfjädrar och låtsas som det regnar. Det är vad boken om Antonia talar om när de beskriver hur Antonia och hennes ledning agerade i kristiderna. Och hur de själva beskriver  sin attityd.

Jag förstår inte att Antonia och hennes man har lyckats hålla en så bra attityd utåt. När jag läser boken Antonias revansch, är det obegripligt att de har klarat att vända skutan.

Och hela den där tiden uppfattade jag och säkert alla andra Antonia som kompetent företagsledare, arvtagerskan som syntes i media och hade alla fördelar man kan ha.

Jag minns 4 oktober rörelsen, tiden när företagare protesterade mot löntagarfonderna. Då var jag engagerad mot löntagarfonder. Min roll var som fackföreningsmedlem mot fonder, i en bank. Jag fick stor uppmärksamhet genom stöd av Bo Srömstedt, dåvarande chefredaktör på Expressen. Jag skrev artiklar mot fackföreningarna på Expressens ledarsidor.

Såg Antonia hålla tal. Beundrade henne. Drömde aldrig om de utmaningar hon hanterade på hemmaplan. Hon klarade ”Påfågelstricket” med glans.

Påfågelstricket” Hur man håller en lugn och självsäker fasad. Breder ut sina stjärtfjädrar och låtsas som det regnar.

Maktkamper

29 juli, 2012

Merchant banken som ville sätta Antonias företag i konkurs

Träffade min granne. På 90-talet arbetade han på den Merchant bank som försökte sätta Antonias företag i konkurs. Han berättade att det var en otroligt rå kultur i banken på den tiden. Själv var han ung, nyss utexaminerad från Handelshögskolan.  Kulturen chockerade honom. Men som nyanställd hade han svårt att  påverka sina kollegor, chefer och arbetskamrater som hade arbetat där länge .

Han hade inget att säga till om. Men minnet från den förskräckligt aggressiva kulturen förskräckte.

I boken Antonias revansch går att läsa hur Merchant banken i detalj hade planerat att stycka Antonias företag.

Tack vare bankens nya koncernchef, som konstaterade att Johnsons nog var bättre skickade att försöka reda ut situationen än Merchant banken, fick de tillfällig arbetsro.

Det är spännande att läsa om de maktkamper som pågick, även om det samtidigt förskräcker. Konkurrens och maktkamper pågår ständigt i företag och organisationer. Ibland på bekostnad av affär och lönsamhet. Kortsiktigheten är ibland häpnadsväckande.

Stora utmaningar i Antonias företag på 90-talet

27 juli, 2012

När Antonia började på familjeföretaget gjorde man 10-års planer

I början av sin karriär arbetade Antonia en tid på den avdelningen, något hon själv påpekar som obegripligt i dagens ljus. Att man gjorde  så långsiktiga planer menar jag.

Antonia fick ta över ansvaret för familjeföretaget väldigt ung. Hennes pappa blev sjuk, och så småningom gick han bort. Hennes och ledningens stora utmaning var att fokusera. Familjeföretaget hade vuxit och var ganska yvigt. Det gällde att arbeta med rätt saker, och sälja det som inte platsade in eller var tillräckligt lönsamt. Familjen ägde Avesta järnverk, flera dataföretag, Nynäs, rederinäringar och mycket mer. Utmaningen var att bestämma framtida inriktning.

Jag tänker på Signhild Arnegård Hansen, tidigare ordförande i Svenskt Näringsliv. Hon och hennes man ville starta eget. De visste inte inom vilken bransch. Till sist beslutade de sig för chips-branschen. Alla ”förstå-sig-påare” tyckte att det var vansinne. Men det har gått bra.

På samma sätt beslutade Antonia och familjen att slå till när Saba gruppen blev till salu. Liksom Åhléns. Att de framför sig hade många år med tuffa utmaningar, ibland nästan konkurs om bankerna hade fått bestämma, det hade de ingen aning om.

Men de lyckades. Mot bankens och alla ”förstå-sig-påares” odds. Grattis, för det var inte själklart att det skulle gå bra. Men de trodde på sig själva. Var envisa, långsiktiga och uthålliga.

Sådant imponerar på mig. Att stå fast i utmaningar och motvind.

Många kvinnliga chefer på höga nivåer i Antonias företag

24 juli, 2012

I början av 90-talet anklagades Antonia Ax:son Johnson av media, för att inte ha kvinnor på ledande befattningar i sina företag.

Hon startade då en utbildning för kvinnor, med många likheter av hur vi arbetade i Ruter Dam. När jag idag läser om Antonias utmaningar, inser jag att varje dag i början av 90-talet var en kamp för överlevnad.

Varje månad var en utmaning att betala löner. Att hantera lån och krav från banken. Utmaningarna var totala överallt.

Att i den tiden starta ett program för kvinnor, är imponerande. Antonias fokus var på överlevnad. Jag vet att hon befordrat kvinnor till viktiga poster under så många år. Att hon rekryterat kvinnliga kompetenta styrelseledamöter. Att hon drivs av etik och moral.

När jag läser boken, är jag imponerad över hur hon hanterade den mediala utmaningen. Smart, klokt och insiktsfullt. Och fakta talar nu för sig självt. Hon har många kompetenta kvinnliga chefer på alla nivåer, från styrelse och nedåt.

Tokerier Socialstyrelsen! SvD brännpunkt 22 juli 2012

22 juli, 2012

Socialstyrelsen kräver att frivillig sjukvårdspersonal för journal. Bakgrund att Röda Korset riskerar att missa många utbildade sjukvårdspersoner vid stora evenemang. De har tidigare hjälpt till gratis i Röda Korsets namn. Nu kommer de inte kunna göra så längre, skrev Röda Korsets Krister Åslund den 19 juli.

Socialstyrelsen svarar idag på Brännpunkt i SvD. Sorgligt urbota dåligt Socialstyrelsen!

Vem ställer upp frivilligt på stora evenemang för att hjälpa till om något behövs, ifall man måste föra journal och vara ansvarig när man inte får betalt? Ingen tror jag. Där har Röda Korset rätt.

Jag upplevde en gång att en passagerare dog på ett flygplan. Hjärtattack i luften. Otäckt. De ropade efter utbildade läkare i planet. Det kom fram 3 stycken och en sjuksköterska. Hur blir det i framtiden med läkare i liknande situationer?

Läkares etiska kod  kräver att de hjälper till. Men jag har hört talas om USAs lagar, vilka gör att man kan stämma sjukvårdspersonal om de gör fel. Det kan bli hur dyrt som helst.  Att då hjälpa till när man är i ett flygplan. Att inte få betalt. Att tvingas skriva journal. Att dessutom riskera stämning.

Jag tror att de här reglerna är dåliga ur rent mänsklig synvinkel.

Maktkamp mellan de olika företagen

21 juli, 2012

 

Utmaningen för familjeföretag är att familjen blir större. Fler ägare ska enas om affären.

Bonniers är ett företag där ägarna, familjen, blivit större och större. De verkar hittills ha hittat en struktur att hantera pengar, makt och ägarskap. Det är annars en stor utmaning för varje familj. Läser just nu i media om sonen Rausings tragiska öde. Arvtagare till TetraPak, rik och olycklig. Hustrun dog i en överdos narkotika. Båda var rika och narkomaner.

Så utmaningarna för familjeföretag är många. Den viktigaste är just hur hitta en struktur för att hålla ihop ägandet. Ju fler barn och arvtagare desto svårare. Risken är stor att besluten blir av kompromiss-karaktär, ungefär som på en bostadsrättsförenings-stämma.

Antonia Ax:son Johnson mötte en gigantisk utmaning när hennes farbror Bo valde att gå sin egen väg. I boken uppfattar jag att det blev en typ av maktkamp, nästan krig mot Antonia. Bernt Magnusson, VD för Bo Ax:son Johnsons del av familjeimperiet, vände sig mot familjens tidigare kultur och kärnvärden.

Hans tuffa chefskap ledde till en helt ny situation för Antonias företag. Företagen hade tidigare haft ömsesidig nytta av varandra. Nu var den tiden slut. Alla fick överleva bäst de kunde.

Det var början till ett mardrömstillstånd för Antonias imperium. Allt beskrivet i boken Antonias revansch. Jag är imponerad av hur Antonia och hennes närmaste chefer hanterade utmaningarna. Hur hon höll ut under mer än tio år av mental krigföring mot sin egen släkt, och ännu mer mot banken som ville sätta dem i konkurs.

Känns också bra att läsa att hon och farbrodern hann försonas innan han gick bort.

Familjeägda företag ofta bra med ägare av kött och blod

19 juli, 2012

Jag gillar familjeföretag

De ägs av människor. Antonia Ax:son Johsons företag är ett gott exempel på familjeföretag. Ägarna känner ansvar. Är långsiktiga. Utmaningar och hot hanteras ”inom familjen”. Man står ut med förluster under flera år, ifall man tror att siffrorna går att vända.

Jag tänker på familjen Rausing som startade TetraPak. Flera har sagt att hade företaget varit på börsen, hade det inte funnits idag. Börsen är sällan så långsiktig.

IKEA och H&M är andra familjeföretag med liknande kultur och värderingar.

Sverige skulle behöva fler familjeföretag.

Antonia Ax:son Johnsons flytt till Sverige – 10 år gammal

17 juli, 2012

Alla barn avskyr att flytta från kompisar till en ny stad eller ännu tvärre – ett nytt land där de inte kan språket

Antonias pappa flyttade tillbaka till Sverige när Antonia var 10 år. Farfar blev allvarligt sjuk, och pappa tvingades ställa upp som chef för familjeföretaget. Antonia var 10 år gammal.

I boken Antonias revansch beskriver hon hur jobbigt det var. Inga vänner, pappa jobbade jättemycket. Mamma var brasilianska. Familjen hade bott i New York. De hade inga rötter i Sverige. Antonia kunde inte språket. Hon längtade tillbaka till New York.

Hon blev retad och mobbad av sina kamrater under de första fem åren. Det är en lång tid när man är litlen. Antonia bet ihop och tänkte att hon skulle visa dem.

Många framträdande personer har mobbats som barn. Min tanke är att antingen blir det väldigt skadade barn, eller skapar det små individer som blir starka och får motivation att klara utmaningar.

I Antonias fall tolkar jag att det var en jobbig, men användbar träning inför hennes kommande utmaningar som företagsledare för en familjekoncern som under 80- och 90-talet mötte en oväntad och stark motvind.

Antonias revansch – fantastisk bok om Ax:son Johnson koncernens överlevnad

15 juli, 2012

Antonia Ax:son Johnson har jag sett som arvtagare till ett stort imperium. En duktig företagsledare som gjort karriär genom arv. Bilden av henne ändras radikalt när jag läser författaren Bengt Ericsons bok om Antonias och familjeföretagets historia. Nästan uträknade flera gånger.

Hennes manliga förfäder byggde upp en dynasti. Som enda arvinge fostrades hon tidigt att ta över familjeföretaget. Men ingen anade väl att det skulle bli en så krävande utmaning.

Antonia har fått slåss för företagets överlevnad. Hon är entreprenör, modig, långsiktig och etisk. När jag läser hur gänget på Merchant banken inom dåvarande SE-banken försökte tvinga henne till underkastelse i början av 1990-talet blir jag upprörd.

Förstår av författarens beskrivning, att alla banker under 90-talets lågkonjunktur agerade på likartat sätt. Flera hundra miljarder kronor i värden förstördes av banktjänstemän när de tvingade småföretagare i svårigheter till konkurs. Massor med jobb försvann. Tragiskt.

Jag är mitt i boken. Återkommer i bloggen om fortsättningen. Hurra för Antonias mod och envishet!

Ogenomtänkt av skolministern

13 juli, 2012

För ett år sedan kom min systerdotters till Sverige för att bo hos mig. Hon är född i England. Engelsk och svensk medborgare. Hon skulle börja i gymnasiet.

Jag sökte lämpliga skolor. Hon talar svenska, men har bott i Engand hela livet.

Efter mycket sökande hittade jag Engelska Gymnasiet på Söder. Undervisning på engelska. Hon var välkommen dit utifrån sina engelska betyg. Enda problemet var nya tvingande regler. Alla som börjar gymnasiet måste ha godkänt i svenska. Även om de studerar på engelska.

Min systerdotter hade inga betyg i svenska eftersom hon har gått i skola i England.

Svenska familjer som har bott länge i utlandet, liksom utländska familjer som ska arbeta i Sverige mötte samma problem.

Min 15-åriga systerdotter  erbjöds att läsa Svenska För Invandrare i Liljeholmen. Klasskamrater där är vuxna från Asien, Afrika och andra länder. Systerdottern och jag var där. Ingen jämnårig inom synhåll.

Systerdottern går nu i Stockholm International School. Den ingår inte i det svenska skolsystemet och är privatfinansierad. Eleverna är diplomatbarn och återvändande svenskars barn. Den är ganska dyr, även om man får skolpeng.

Skolminiestern kan inte ha tänkt igenom konsekvenserna av sin nya lag. Hemvändande svenskars barn har svårigheter när de kommer tillbaka. Detsamma gäller utländska forskare  och andra personer med spetsompetens som regeringen säger att de önskar välkomna till Sverige.